blommalomma

Valborgsmässoafton och jag går inte till nån brasa.
Det är inget måste för mig.
Särbo är här och vi käkade rätt sent, så nu tänkte vi ha en lugn tv-kväll.
Men det är ju inget att se!!
Så han kollar på fotboll och det kan jag bara inte göra, så jag skriver lite istället.

Jag känner mig inte helt bekväm idag.
Särbo är som sagt var här ikväll och han ska upp tidigt imorgon. Alltså vill han sova en lugn natt. Helt förståeligt!
Å andra sidan är det Valborg och döttrarna är ute och grillar på varsitt håll.
De ramlar (förhoppningsvis!) hem nån gång i natt och strilar vatten och öppnar kylskåp och låter tillräckligt för att väcka upp en lättväckt person som Särbo.
Men de är ju lediga imorgon, så det är klart de ska få vara ute, bara de kommer hem sen.
Det jobbiga är att jag känner mig som en åsna mellan två hötappar.
Särbo vill sova.
Tjejerna vill allt annat än sova.
Särbo ska upp tidigt imorgon bitti.
Tjejerna kan sova hela dagen om de vill (och om jag tillåter).
Däremellan sitter jag och ska få det att funka så friktionsfritt som möjligt.
Fast helst skulle jag vilja gå och lägga mig med öronproppar och låtsas som om det regnar!
Och allra helst skulle jag vilja trycka in ordentligt med öronproppar i Särbos öron! Men han vägrar ju. Tror att han inte kan sova då fast han aldrig försökt. Mamma Mia! Den mannen! Envis som en gnu!

/Blomma, en urusel medlare i konflikter.

Skulle skjutsa iväg Hallon till kompisar för grillning, men hejdade mig i dörren när jag såg stora väskan hon släpade med sig.
-Har du något där i som du inte borde? frågade jag.
-Nej, svarade förstås Hallon.
Jag tänkte ett par sekunder, om det var kränkande eller inte, men beslöt att det fick det väl vara i så fall, och hittade jag inget så skulle jag bara bli glad.
Hon sa iallafall:
-Vad olitad på jag känner mig! (hmmm, nytt uttryck tror jag!)
-Jag stack ner handen och rotade runt. Hittade tuber och burkar med hårspray. Frågade lite skämtsamt om hon skulle sniffa dem.
-Ja, visst, jag sniffar sånt varje dag, svarade hon med något tonfall som jag inte kunde tyda.
Jag rotade lite till och hittade en mörkgrön juiceflaska.
Frågade om det var juice där i, och självklart svarade hon ja.
Jag skruvade ändå av locket och luktade.
Det var INTE juice.
Fast i den där plastiga flaskan var det svårt att känna på lukten vad det egentligen var.
-Det här är inte juice, sa jag iallafall.
-Näe, sa hon, bara aningen skamset.
Jag slängde flaskan. Det var vin, sa hon sen och verkade inte alltför ledsen över att bli av med det. -Det var ju ändå så lite, som hon sa!!!
VI åkte iväg.
Jag stannade till för att hon, på mitt initiativ, skulle lämna tillbaka en gammal lånebok.
Hon tog med sig stora väskan, och jag sa att den kunde hon ju lämna i bilen.
Det ville hon inte.
Såååå, vad ska man tro?
Hittade jag den lilla ynkans mängden vin i en liten flaska, men missade något värre?
Jag gissar nästan det.
Kanske cigaretter, kanske sprit, kanske mer vin i en mer full flaska.
Väskan var så proppad med grejer, så det är fullt möjligt att jag missade nåt..
Nåja, telefonkontakt som vanligt.
Jag får nog själv ha en vit valborg, så jag kan hämta hem henne i natt.

/Blommalomma, även dörrvakt.

Är trött för det ringer folk på nätterna.
- Men vadå, hon ringde ju bara fel på hemtelefonen istället för mobilen. Det var ju inte meningen. Bli inte så sur! säger Smultron till mig när jag stapplar upp 02:10 för att protestera mot telefonsamtal som väcks.
Jag vill inte bli väckt på nätterna.
När jag somnat vill jag sova lugnt och skönt och djupt tills väckarklockan ringer.
Fatta!
Jag blir trött och sur annars!
Och Hallon tycker bara jag tjatar om plugg.
Men vad ska jag göra då?
Det hjälpte inte direkt att lämna ansvaret på henne.
Nu har vi fått en CSN-varning också, så inte en enda timmes frånvaro vill jag se mer den här terminen!
Hur kan det vara så svårt?
Jo, just det, om man pratar i telefon på nätterna så orkar man väl inte det.
Jag skulle vilja ha en mobilfri zon här hemma på vardagsnätterna. Fast då går de väl ut istället.

/Blomma

En liten bebis kom och hälsa på mig på jobbet idag.
Jag höll i honom, och han luktade så gott som bara bebisar kan.
Långt efter att han åkt hem luktade det bebis på min arm.
Så gosigt.
Mina stora flickor luktar mest sånt jag inte vill att de håller på med.
Rök, krök, godis, chips, men det är de lukterna jag reagerar på förstås.
Om de luktar gurka eller groddar eller tvättmedel märker jag det knappast! Så orättvist va!
Men livet är orättvist, jag har aldrig påstått något annat heller.
Allt det som är rätt så bra, det tänker man inte på, men om det är något negativt, då reagerar man direkt.
För att man överhuvud taget ska tycka att något är bra, då ska det vara övermänskligt bra.

Så är det bara.
Fast om min lilla yngsta tjej, som varit så trött på skolan så länge, får ett endaste VG, då blir jag galet glad, för det var inte igår det hände sist.
Nu har hon ett VG på gång, så hon pluggade ordentligt till det provet för att verkligen få ihop till ett VG.
Jag hoppas, hoppas att hon får det också, det skulle peppa henne så mycket att plugga mer i andra ämnen också, för då märker hon att det lönar sig.
Men om hon inte får VG, trots sina ansträngningar, då är jag rädd att hon ger upp.
Så snälla, snälla lärare, även om hon skulle ligga på gränsen, så kan det endaste lilla VG:t göra under med motivationen.

/Blomma

Hjälpte Smultron med en CV nu ikväll.
Fritidsintressen: Festa, sms:a, prata i telefon, chatta. Helst allt på samma gång. Blir det bra?
Någon arbetsgivare som är intresserad?

Jag försökte få henne med ut i naturen idag. Jag vet ett helt otroligt fint ställe som är vitt som snö av alla vitsippor, så långt ögat når är det vitt, och det ligger precis vid vattnet.
Hon ville inte med.
Det är ju inget kul, tyckte hon.
Nej, det är inte kul, men fint, och man blir glad av det, försökte jag.
Men åk dit då om du vill bli glad, jag vill bara sitta på balkongen och sola, tyckte hon.
Jag åkte inte dit.
Jag städade balkongen och satt sen där med min äldsta dotter och solade och läste. För att få lite tid tillsammans får man ibland göra som hon vill. Jag kan åka till vitsipporna en annan dag. Eller ett annat år...

/Blomma

Under påskledigheten har Hallon haft en del pluggande att ta igen.
Hon var helt med på det, och började plugga duktigt. Nu har hon varit hos sin pappa ett tag, och jag vet inte riktigt hur pluggandet fortskridit.
Hon är ju här lite titt som tätt även de veckor hon bor hos sin pappa, så jag frågade hur det gått. Det lät lite tveksamt, så jag sa att det är ändå hennes liv och hon som ska få betyg som kan leda till jobb.
Du vill väl inte bli gatusopare va? frågade jag.
Men hon bara garvade och sa: -Jo det kan jag gärna bli. Då får man vara ute i friska luften och det är ju bra.
Hon vill sällan ta saker på allvar, bara skratta och ha kul.
Hoppas hon fortsätter vara positiv, men liiiite allvar kan behövas ibland, speciellt i skolan.
Egentligen borde man själv garva mer.
Åt livet.
Åt pengar, eller brist på.
Åt förhållanden.
Åt framtiden.
Åt sina barn, eller med dem.
Åt allt!
Bara garva så blir det lättare.
Ska försöka tänka på det.

/Blomma

I City-tidningen fanns idag en del intervjuer med skilda föräldrar som flyttar ihop med egna barn till gemensamt bo. Det var mest problem tyckte jag. Och de skiljer sig oftast, de blandade familjerna.
Vem är förvånad? Inte jag.
Men det finns säkert några som lyckas.
Några som är bra på att förhandla och vara lika för alla barn och behandla alla tillräckligt rättvist.
Jag orkade aldrig ge mig in i det trasslet, och inte Särbo heller. Och ingen av oss var beredda att flytta heller.
Så vi harvar på och träffas när vi kan ta oss tid.
Det är bäst så.
Fyra tonåringar, vara två som inte är ens egna, kan nog bli lite meckigt.
Vi har valt rätt, det är jag säker på.
Fast jag kan undra ibland om vi nånsin kommer flytta ihop, eller om det blir döden för förhållandet.
Eller kanske en nystart?

/Blomma

Efter läkarbesök, lite jobb och lunch, så får jag ett upprört samtal från Smultron.
Om det finns någon som kan låta upprörd så är det hon!
Det liksom osar om telefonen innan man ens lyfter luren.
-MAMMA!!! Jag har tappat mobilen i toaletten! Den är helt död!
-Nej men oj! Då måste du ta ur... försöker jag.
-Men fattar du inte! Den bara dör hela tiden! Den är förstörd!!! Min bästa telefon som jag nånsin haft!
-Du måste ta ur batte... försöker jag igen.
-Men hör du inte! Det spelar ingen roll. Den är full av vatten! Jag SER vattnet i den. Den bara lägger av, jag får panik!
-TA-UR-BATTERIET!!! NU!!!
-Det spelar ingen roll! Jag har pratat med någon som säger att det inte spelar någon roll. Den kommer aldrig funka igen. Var har vi skruvmejslar nånstans? Jag ska öppna den.

Hon ringde försäkringsbolaget, Comviq, sin pappa, mig, och jag vet inte vilka fler hon hann med att ringa upp under 20 hysteriska minuter. Jag hann väl prata med henne tre-fyra gånger under den tiden utan att få nåt vettigt sagt.
Ringde till slut hennes systers mobil, eftersom hemtelefonen var upptagen hela tiden. Ville bara få henne att ta ur batteriet, och sim-kortet och annat löst otyg som fanns i den.
Jag sa som det var till Hallon: - Din syster har tappat mobilen i toaletten, så jag måste få prata med henne!
Hallon bröt ihop och blev inte kontaktbar. Mellan hysteriska fnitteranfall fick hon fram att Smultron hade nyss gått förbi med händerna fulla av skruvmejslar som hon skulle laga mobilen med. Men hon hade glömt att nämna hur den gått sönder...

Nu ligger den iallafall öppen, utan batteri, och vilar och torkar och förhoppningsvis dunstar vattnet fort där den ligger nära ett element.
Hon är inte lätt att hålla ifrån mobilen. Var nyss där och såg att en droppe innanför linsen torkat upp, så hon bara MÅSTE prova den.
Men nej, vänta tills imorgon, tyckte jag, hennes förnuftiga mamma.
Motvilligt lät hon bli, fast fingrarna drogs till mobilen, men jag var snabbare.
-LÅT DEN TORKA TILLS IMORGON ÅTMINSTONE, HYSTERISKA UNGE!

Ja, nu ligger den där, men inte tror jag hon väntar tills imorgon, möjligtvis tills efter tolvslaget i natt.

Jag bara undrar en sak, varför i hela fridens namn ska man köpa svindyra grejer som ändå går sönder så fort man tappar dem i toaletten? Va? Tacka vet jag fasta telefoner, de NÅR inte ända fram till toan. Och så håller de ungarna hemma, på en telefonsladds avstånd.

Eller kanske inte.

Men mobiler ska bara inte vara dyra för de går sönder eller tappas eller snos eller drunknar. Så är det bara. De kan inte hålla mer än allra högst ett par år. Utom min gamla Motorola Flare, det var grejer det. Utdragbar antenn och allt!

/Blomma

Hastar till jobbet efter att ha varit med när de satte en Gardasil-sil i Hallon. Hon har missat sin första dos efter förkylningar och omgjorda skolscheman, men nu är den på plats i hennes kropp. Hoppas den gör god nytta där och förebygger elaka cancerceller.
Jag frågade sköterskan varför man inte tar cellprov före 23 års ålder. Tydligen för att så pass unga tjejer läker ut cellförändringarna väldigt ofta, så om man hittar en cellförändring då, kan det vara onödig oro. Jaha, hoppas det då. För Smultrons skull. Men det är ju ungeför vad läkaren sagt också. Unga läker bra.

/Blomma

Det är tydligen mycket droger ute på stan nu.
Fast det har det väl varit så länge man själv varit med också, men kanske att de har blivit lite vanligare och kanske mer lättillgängliga.
Jag pratade med tjejerna igår om droger och att de skulle akta sig. Tänkte att det var dags att ta upp det igen.
De är väldigt emot droger båda två, även fast de tydligen har kompisar som testat.

Smultron sa t.o.m att hon ALDRIG tänker prova, för det är bättre att aldrig ha provat och vara en riktig drog-oskuld. Då känns det som ett större steg att överhuvudtaget testa något.
Har man väl testat en gång kan det lätt bli fler. Och fler. Och fler...
Det där vet hon, och har väl märkt tendenser med cigaretterna. Som hon tyvärr röker oftare än hon borde.
Hon lärde sig ändå hur man plötsligt, när man minst anar det, är på väg att fastna i ett beroende.
Bäst att aldrig prova alltså!
Intelligent dotter jag har.
Eller döttrar, för Hallon tänker inte heller droga.
Jag är så stolt!

/Blomma