blommalomma

Jag är så glad och tacksam.

Varför?
Sovit en hel natt, åtta timmar i sträck.

Så nu är jag redo för nästa fight!

Kom igen bara! Jag står pall för allt!

/Blomma

Jag har väntat förgäves på en Dellsupportkille som skulle ringa upp mig kl 19 ikväll.
Varför är jag inte förvånad att han inte ringde?
Var tog de gamla värdena vägen, att: kunden har alltid rätt/ allt för kunden/ nöjda kunder framför allt eller liknande?

Nuförtiden ska de bara vara på och ringa och ringa och vara så jobbig säljare så kunden ger sig och säger: ok då, jag tar det! Lovar runt och håller tunt. Sen glömmer de bort en!
Både Dell och Tele2 har glömt mig senaste veckorna.
Dell lovade ringa tillbaka men sket i det och Tele2 har sålt på mig sitt bredband efter mycket trugande och många långa telefonsamtal. Sen hände inget! Inget brev kom med bekräftelse och ångerrätten som de lovat. Så jag ringde och de lovade ringa tillbaka. Tror ni de har ringt? Nähe!

Jag blir så trött på nonchalanta företag så jag vet inte vad jag ska göra! Vad kan man göra? Anmäla dem till konsumentverket?

Jag har fortfarande ingen ordning på min laptop. Den vill inte ut på internet längre. Nätverkskortet säger Bredbandsbolaget. Njaae, det tror vi inte, säger Dell.

SKITSAMMA! säger jag! Fixa det bara! Ring varandra och red ut saken då!
Eller kan man fixa trepartssamtal kanske?

/Blomma

Jag är så trött så jag skulle kunna somna nu.
Då sms:ar Smultron att hon vill bli hämtad.
Jag kan ju erkänna att jag inte är särskilt sugen på det.
Hon har varit hemma hela dagen och börjat jobba sent, men köket såg ut som ett bombnedslag och diskmaskinen var inte ens urplockad fast hon hade hela dagen på sig. Och när hon kommer hem  ikväll är det Ugly Betty och Hemmafruarna som väntar, som jag så snällt spelat in.
Snällheten känns ibland rätt så ensidig.
Känner inte alls för att hämta.
Men om hon måste gå mörka vägar för att komma till bussen, och någonting händer och jag inte hämtade. Vad tycker jag då?
Hon är inte värd en skjuts idag.
Verkligen inte.
Ska hon få det ändå?
Vad tycker ni?

/Blomma

Uppdaterat 24/10
Det blev ingen skjuts men vi höll telefonkontakt så jag hörde att hon kom med bussen.
Sen är allt inte vad det ser ut att vara, eller så är jag lättlurad, men hon var inte så skyldig till förstörelsen hemma. Iochförsig minst lika skyldig till att inte ha gjort något vettigt på hela dagen.
/Blomma

Länge sen jag hade en shoppingdag tillsammans med båda döttrarna.
Men idag blev det av.
Såååå, självklart bjussade jag på fika och faktiskt fick de varsin snygg filt på Ikea.
Jag, jag hittade ingenting mer än det gamla vanliga, ett ljus och ett paket servietter.
Jag ville ha gardiner och en fönsterlampa. Tänker leta vidare imorgon på Bauhaus, de har massor av lampor, och gardiner ska jag spana in på Hemtex.
Fantastiskt vad jag sticker ut från Svenssons nöjen.
Nöjet för folk, vuxna som barn, verkar vara att shoppa loss. Kläder eller möbler.
Ut till Ikea. Köp ett nytt vardagsrum. Nya barnmöbler, för de barnmöbler man köpt till småbarnen funkar inte när de blir lite äldre, för de är för barnsliga specialbarnmöbler. Och nytt mode kräver nya möbler i hela hemmet. Nya gardiner, nya mattor, nya kuddar, nytapetserat och nymålat. Nya köksluckor, eller varför inte ett helt nytt kök när man ändå är i farten.
Det är helt galet vad folk håller på.
Lite har jag nog hakat på trenden också, men jag nöjer mig för det mesta med att byta ut små detaljer.
Det är lite mysigt att fixa och dona.
Förra vecka var det en vägghängd ljuslykta från Indiska som gjorde min hall märkbart mysigare.
Få se vad det blir den här veckan...

/Blomma

Ho ho ho, skrattar jag som den värsta tomtefar. Smultron ringde nyss till mig för hon trodde inte jag var hemma.
Såååå otroligt stort vi har här hemma, så vi springer om varann. Det trodde jag aldrig.

Och bara så alla vet: Jag har världens gulligaste, goaste, sötaste, bästa, härligaste ungar som finns i hela världen. Så ni som trodde att det var era ungar, kan jag säga att ni har FEL!
Det är mina som är bäst! Tur att jag fick dem.

/Blomma

Denna förmiddag har jag bl.a ägnat åt:

* Stängt av väckarklockan och somnat om så jag missade ett roligt pass på Friskis och svettis.
* Ett pass på Friskis som var ok vad gäller träning, men otroligt tråkigt och oinspirerande.
* Flugjakt med Hallon, vi har smällt ihjäl minst 10 flugor idag, inte blomflugor utan vanliga som kanske hade tänkt övervintra här, men det tänkte inte vi.
* Telefonjakt på föräldrar. Varför svarar de aldrig i sina mobiler???
* Försökt flirta till mig en promenadkompis till Ikea, men har hittills misslyckats.
* Lyckats komma ut på trådlöst internet, vilket känns fantastiskt. Jag är inte bortskämd jag inte.

Måste ut i solen nu och få lite ljusterapi inför det stundande mörkret.

/Blomma

Jag har börjat se mig omkring och faktiskt läsa erbjudanden från facket och även kompisars fackförbund.
De har föreläsningar och seminarier.
Väldigt skojigt! Eller iallafall gratis.
Så nu ränner jag runt på olika lokaler och lyssnar på talare som har något, förhoppningvis, intressant att berätta.
Vet inte om jag blir klokare av det, men jag vill tro det iallafall.
Något lite tänkvärt får man med sig.
Vilka tror ni går på seminarierna?
85% är tanter. 50+kvinnorna tar för sig överallt och passar på att gå på intressanta föreläsningar och konstvisningar och allt som erbjuds, det är de väldigt bra på.
Var är karlarna då?
Det undrar jag ständigt. Sitter de hemma och bakar snus?

/Blomma

Ibland borde man ändra beteende.
Jag har ett par snygga svarta jobbyxor som hängt framme i månader för att jag ska lägga upp dem.
Ett par till har jag liggande som väntar på samma sak, och några har jag slängt för att de hunnit bli helt omoderna innan de blivit uppfållade.
Varför?
Jo, helt enkelt för att det är så vansinnigt tråkigt!
Ibland har jag varit på gång, tagit fram symaskinen, provat brallerna och så känns det bara så hopplöst att få någon ordning på dem. Jag vill ju att det ska bli bra! Så hänger jag in dem igen så jag slipper se dem.
Nu börjar jag fundera på att göra något åt det här.
Jag kan ju bestämma mig, för femtielfte gången, att verkligen  lägga upp nya byxor så fort jag köpt dem. Eller iallafall så fort jag tvättat dem. Men jag vet ju hur det blir! De blir bara liggande ändå.
Vad är då lösningen?
Lämna in dem såklart!
Hitta någon lämplig skräddare som lägger upp braller till rimlig ersättning.
Vad kan det kosta? Inte så mycket va?
Jag ska ju inte ha ett par skräddarsydda byxor, bara lite kapning av befintliga byxben.

/Blomma

Igår när jag kom hem, med kassar i händerna och med intentionen att ställa mig och laga mat inom ett par minuter. Som vanligt alltså. Så var det aningen rörigare än vanligt.
Jag kommer inte fram i köket.
Det ligger skivade tomater på skärbrädan, brödkanter och disk överallt.
Diskmaskinen är varken urplockad eller iplockad.
Tjejerna ligger slängda lite slött med varsin laptop i famnen och tittar knappt upp på mig när jag kommer hem.
DÅ tycker jag att de ska plocka undan efter sig.
Åtminstone i köket så jag kan laga mat.
Får knappt ett höjt ögonbryn till svar.
SÅ JAG TJATAR. Ja, jag säger igen att de ska plocka undan och det leder till så mycket skrik och elände så jag lämnar kassarna, går ut i hallen och säger att jag minsann inte tänker laga någon mat ikväll.
Jag säger att jag ska gå ut. Kommer ihåg att när min mamma ibland gick ut i raseri så blev jag så orolig att hon aldrig mer skulle komma tillbaka, så jag tillägger att jag kommer hem inom två timmar. Ska bara ut för jag står inte ut med allt skrik.
Jag rymde hemifrån ett tag.
Tog bilen och ställde mig på Ikeaparkeringen i regnet.
Satt där tårögd ett tag och tänkte. Rätt tråkigt faktiskt efter ett tag.
Jag förstår små barn som rymmer och kommer tillbaka efter en kvart och undrar varför ingen har saknat dem.
Jag körde runt lite här och var, stannade lite, funderade, tänkte på vårt liv och blev lugnare och lugnare.
Kom väl hem efter en timme och gick och fnulade lite medan Smultron pratade i telefon och tog hand om disken och Hallon hade rymt ut hon också. Jag ringde hem henne igen.
Till slut pratade vi faktiskt, jag och Smultron. Hon ville inte gärna. Fattade inte vad det skulle tjäna till, men det kändes att hon fick förståelse till slut. Jag lyssnade och hon lyssnade. Väldigt bra samtal.
Sedan lagade vi mat tillsammans och åt tillsammans framför tv:n, som jag egentligen inte vill, men nu blev det så otroligt sent så det var väl bäst så.

Resten av kvällen kändes så trivsam och harmonisk. Det är bra att bråka ibland, om man lyssnar på varandra och inte bara gapar rätt ut. Tror vi lärde oss något om varandra båda två. Det känns bra.

Sedan fick Hallon hjälp med läxan och så levde vi lyckliga i alla våra dagar.

/Blomma

Den gamla stöten till dator kommer till användning ibland ändå.
Nu t.ex när jag inte kommer ut på internet med någon annan, då kan man lite på gamla hederliga Bettan. Det mesta av virusskydd och annat skydd är reducerat till minimum. DÅ funkar det så bra.
På de nya datorerna vågar jag inte göra så.
Vet inte om det är det som är problemet, men min laptop har något emot Bredbandsbolaget.
Nu har jag tänkt byta till Tele2, för vi ska få stadsnät här och Bredbandsbolaget är inte med på det.
Jag har godtagit ett erbjudande per telefon (som jag aldrig skulle göra, men fick mycket bättre pris då) av Tele2. De skulle skicka hem papper och så har jag 10 dagars ångertid. Men från när då??? Papprena kommer ju aldrig.
Tänker de hålla 10 dagar på dem, så jag får hem dem när ångertiden är slut? Det kan väl inte gillas va?

Varför ska det vara så komplicerat att få sånt här att funka ordentligt?
Jag bävar för flytten av bredbandet. Har varit med om det tidigare och får magsår bara av att tänka på det.
De som gör flytten måste förstå att här bor tonåringar. Deras tålamod är lika med noll. Väntan på ett bredband får ta högst en timme!!! Eller möjligtvis en enda dag. Längre är otänkbart.
Sen river de huset!
Och skolarbeten kan inte lämnas in heller. Det görs ju på skolans hemsida nuförtiden.  Jobb kan inte sökas.

De får återupptäcka bibliotekens finfina surfmöjligheter. Innan jag hade skrivare gick vi, för 9 år sen kanske, ner till biblioteket för att söka fram information om marsvin och printa ut. Så spännande det var. Eller kanske de inte tyckte det alls, men vi var där iallafall. Skyndade oss att leta och printa ut väl valda marsvinssidor för att spara lite pengar.
Sen köpte vi ett marsvin.

Iallafall, internetkopplingar och omöjliga datorer. Kan det vara nåt för de där smarta fysikforskarna som ska få Nobelpriset i fysik i år?
Alltså göra hela datorvärlden mer lättillgänglig för vanligt folk.
Jag får det ju att funka, är inte helt bakom flötet, men hur länge? Det händer med jämna mellanrum något otrevligt som gör att ett väl fungerande trådlöst nätverk plötsligt inte fungerar längre. Samma sak med det trådiga bredbandet. Blir så trött på eländet.

/Blomma