Glad och fri

Vad lugnt och skönt och tid för mig själv jag har nu utan Särbo.
Hinner med livet och mig själv, mina barn och att göra vad jag vill när jag är ledig.
Tidigare gick all tid åt att vi skulle träffas, bara för att just hinna träffas.
Vi hann ju egentligen varken med varandra eller nåt annat. Allt blev halvdant. Det funkade ett tag men inte i längden.
Känner mig glad och fri!

/Blomma

Kyligt för stjärten

Nu är det så kallt så tvestjärtar och spindlar söker sig inomhus!
Läskigt!
En av varje har jag hittat idag. Och massa flugor.
Stjärten spolade jag ner i diskhon, den kravlar säkert upp igen. Igår spolade jag ner en i toan.
Spindeln låg under en filt som jag tänkt svepa om mig, så jag släppte snabbt ner filten på den igen. Och där ligger den troligtvis kvar.
Det är alltså de små djur jag sett, antagligen toppen på ett isberg, så jag undrar hur mycket krälande och krypande man ska behöva drabbas av närmsta tiden.
Jag hoppas de små genomskinliga, ljusskygga balkonglössen fryser ihjäl!! De får inte komma in och söka värme!

Men hur ska det gå med tomaterna och physalisen? Fryser de ihjäl?
Igår natt var det 2.4 grader som kallast, det är väl på gränsen till vad de tål.

Börjar längta efter lite värme. Jag fick inte nog i somras. Fler tänker nog som jag och bokar resor. Får se om jag gör det också. För att ha nåt att se fram emot.

/Blomma



Varför Face book?

Varför Facebook? Jag fattar inte grejen med att lägga ut sig på nätet. /Blomma

Digital gemenskap

Jag halkade av misstag in på ett core-pass idag. Det var rätt bra halkat. Jag behövde nog lugna ner mina hysteriska hopsasteg en gnutta.
Så jag andades, och drog in naveln bakåt uppåt (??!!) och steppade lite, hoppade sjumilahopp ända nerifrån golvet upp till basketkorgen, gjorde breda stora armhävningar med hela kroppen, balanserade på de mest fantasifulla sätt och allt till panflöjter och bongotrummor.
Fantastiskt avkopplande och stärkande på samma gång.
Och hemma mötte mig en rätt avslagen Smultron, lite dämpad och sjuk men ändå så pigg så hon orkar chatta med mig från vardagsrummet. Själv sitter jag i köket.
Ibland går det bättre med digital kommunikation än analog eller var det dialog? Hon fnissar så åt mig då, digitala små fnissningar, typ "tihiii" annars himlar hon mest med ögonen om jag försöker vara rolig. Eller ignorerar mig.
Fast vi kan tokdansa roligt ihop. Då skrattar nog jag mest förstås. Och Hallon ser ut som om hon är väldigt glad att ingen kompis finns i närheten.

Nu tänkte jag mig lite organisk gemenskap (Yaeeeeaehhhneeeej, vad låter det som, men alltså en liten kram bara, inte konstigare än så), så jag ska förflytta mig till Smultronungen och hennes dator med lite te. Och försöka konkurera med en dator... inte så genomtänkt kanske!

/Blomma



Det är inte värt besväret!

Jag blir frustrerad på min alltför oftast slöa dotter Smultron.
När jag säger det till henne så kommer snabbt som ögat hennes försvar: -Men vadå???? Jag var ju ute hela natten! Och jag jobbar faktiskt hela dagarna. Jag är inte alls slö!
-Och? säger jag. -Jag jobbar också hela dagarna och sen tränar jag på fritiden och lagar mat och handlar och städar och bråkar med mina ungar.
Men Smultron, hon ligger mest i soffan. Tills det blivit mörkt. Då kliver hon upp och börjar ringa och chatta och höra av sig och sen måste hon bara ut och möta kompisar när jag gått och lagt mig.
Hon lovade att städa vissa delar av lägenheten i fredags, fast då med en liten varning att hon kanske inte skulle hinna förrän på lördagen. Men nu är det söndag! Och om jag påminner henne vet jag vad som kommer:  -Mäh! Jag tänkte faktiskt precis städa, men nu när du håller på och tjatar så tappade jag lusten. Så nu gör jag det inte! Och det är ditt eget fel!
Jag sprängs av frustration.
Jag kan inte prata med min egen dotter.
Något som däremot fungerar bra är när vi mailar varandra under dagtid. Då är hon så gullig och trevlig och tycker jag är rolig och bästa mamman. Så hon loooovar saker! Som att städa... Mhm! Men ledde det till något? Ja, har hon inte städat innan helgen tagit slut så får jag väl se till att hon gör det. Det var nämligen en deal! Men det är svårt. Jag kan inte riktigt hota med att hon inte får gå ut förrän hon städat, för då skulle jag behöva ett par biffiga, helst döva och homosexuella  vakter i dörröppningen. Måste kanske förklara mig: Biffiga för att hålla den lilla ettermyran inne, döva för att inte kapitulera för hennes skrik och homosexuella för att inte lockas av hennes charm. Den tjejen är en överlevare! Hon låter ingen sätta sig på henne och hon ser till att få som hon vill. Kommer alltså klara sig utmärkt ute i arbetslivet. Men tills dess är det hennes stackars mamma som får ta fajterna.

Jag  bad henne hjälpa till med maten idag. Hon gör det nån gång ibland nämligen, fast nu hade hon viktigare saker för sig. Som att se på tv.
Svaret blev det så typiska för dessa ungar födda i slutet av -80 och början av -90-talet: -Nej, det är inte värt det!
Hon tycker alltså inte det är värt mödan att laga mat! Hellre tar hon en macka. Och det är så de lever. Hallon tyckte ju inte det var värt pengarna att jobba sin sista vecka av sommarjobbet när hon hade möjlighet att slippa.
Det är inte värt besväret! Kom ihåg de orden! Det är den nya generationens inställning! Undrar hur de kommer fixa att leva så? Måste ju tjäna massor och jobba minimalt. Det kommer de kräva om de har möjlighet.

Undrar om det är värt besväret att koka sig lite kaffe? Ja! Definitivt!

/Blomma


Facit den 28 augusti:

Jodå, Smultron städade utan knot på söndag kväll. Så jag slapp leta efter en specialanpassad dörrvakt.
/Blomma


Tuppen tiger

Uppe med tuppen den allra sista sommardagen. För det sa metrologerna.
Men vad är det här för sommardag egentligen?
Varmt? Ja, ok då, det är det ju men var är solen? Det blåser och känns höstlikt.
Så jag sticker och tränar och hoppas att solen hinner titta fram under tiden.
Hallon sover och Smultron har inte hört av sig. Fast hon vet att hon ska det oavsett ålder! Hon skulle kunna vara 50 bast! Så länge man bor tillsammans hör man av sig om man inte kommer hem!
Basta!!

/Blomma

Bredband är inte alltid så roligt

Mitt bredband är skit.
Mitt bredband är rackigt!
Det trådlösa är fasansfullt och barnen skriker på MIG!! MIG???
Bah!

/Blomma

Reaktioner på självständighet

Jag har märkt hur olika folk reagerar på saker.
T.ex i sommar har jag, efter en lyckad separation från Särbo, varit själv en del.
Då har jag bl.a passat på att åka iväg några dagar på egen hand.
De är två olika reaktioner jag fått när jag berättat det:
Reaktion 1. -Men åh vad fantastiskt modigt att åka iväg själv, eller -vad starkt gjort att ta dig för något själv, eller -vad härligt det låter att få lite lugn och ro.
Reaktion 2. -Jaha... Åkte du dit själv? -Oj då! Och så en blick som säger: -din tragiska stackare, hittade du ingen som ville följa med dig? Har du inga vänner?

Jag blir mest bara trött på att höra nr 2-varianten. Jag är inte tragisk! Faktiskt inte! Jag hade nog kunnat släpa med mig någon om jag tyckt det varit absolut nödvändigt. Jag har vänner! Jag har familj! Och om jag inte haft det, skulle jag varit tragisk då?

Människors reaktion på andras liv säger nog väldigt mycket mer om dem själva än om den de reagerar på.

/Blomma

MMS

DSC00032.JPG 

Uppdaterat:
Oj då! Så här liten tyckte tydligen min mobil att bilden skulle vara.
Varför blir det olika varje gång man mobilbloggar? Och var tog min rubrik vägen?
 
/Blomma

Städdille gör fasansfull upptäckt

Äntligen städar de, mina teenisar.
Själv höll jag på att laga mat när jag rycktes upp ur mina tankar.
Ett illvrål från Smultrons rum hördes och hon kom utspringandes i panik.
En skalbaggsliknande typ hade tydligen rasat ner från gardinen när hon lyfte på den för att dammsuga.
Läbbigt värre!
Jag fick gå in och stänga av dammsugaren för det vågade hon inte själv, och en hungrig Smultron argumenterar man knappast med.
Efter middagen tog Smultron nya tag, så hon och jag dammsög, flyttade grejer och var beredda med dammsugaren i högsta hugg ifall odjuret skulle visa sig under nån kasse eller gardinen eller nåt.
Nu är hela rummet dammsuget men inget litet kryp dök upp.
Ska hon våga sova där i natt?
Det är frågan.

/Blomma

Explosion till frukost

Nybryggt starkt kaffe med värmd, skummad mjölk satt jag och smuttade på när jag hörde en dov explosion i min närhet. Eller snarare en POFF och ljudet av vätska som flödade.
Vad var det?
Undrade ca två sekunder innan jag rusade fram till melonen som låg så grön och fin på fruktfatet tillsammans med en lime och en banan. Det var själva melonen som gjorde fruktfatet egentligen.
Den såg fortfarande fin ut, men rosa vätska runt omkring avslöjade något annat. Jag petade på den och den kändes som en punkterad fotboll. Jag tog snabbt fruktfatet till diskhon och hällde ner alltihop däri.
Sen var det bara att skölja av och torka det mesta i mitt kök, kändes det som. T.o.m bakom spisen har jag torkat.
Det kom en lite småunken doft från melonen, lite som av ett ruttnande vattendrag, men inte så starkt.

Där fick jag för att jag inte lagt melonen i kylen!
Fast den var redan upptagen av en sjukilos likadan, som jag inte helt enligt planerna fått med mig hem igen från landet. Och två meloner i min kyl är lite för mycket.

Om någon vill ha lite lagom spänning i tillvaron så kan jag rekommendera att lägga en melon i rumstemperatur. Efter drygt en vecka kan ni börja känna spänningen.
Så, till slut! Den exploderar!
Fantastiskt med lite oväntade händelser i vardagen.

image111

/Blomma


Alla sätt är bra, eller?

Jobbat en vecka och så har Smultron.
Varför känns det som om jag har mer att göra nu?
En bebis har jag fått.
Hon bara sover och äter och jobbar. Mer än så kan inte en stackars tonåring orka med här i livet.
Jobbar säkert stenhårt, får ont i huvet, går och lägger sig, får knappast mindre ont i huvet av det.
Det enda som hjälper är att gå och träna! Skrivbordssittande ger garanterat huvudvärk eller axelvärk.
Lite vatten att dricka emellanåt skulle knappast skada heller.
Men vad vet väl jag...
Hon fräser och väser och säger att hon känner sin kropp bäst.
Visst, visst, men jag har 25 års mer livserfarenhet än hon. Det tänker hon inte på.
Kanske det kan vara så att jag lärt mig nåt på dessa år.
Det kan ju faktiskt vara så att jag fått ont i axlarna, blivit beordrad sjukgymnastik, och efter ihärdigt tränande blivit bra. Och det vet hon. Men det gäller ju inte henne. Nejdå, en nittonåring vet ju alltid bäst.
Ligga i soffan och slumra hjälper tydligen mot det mesta...

/Blomma

Arbetare är vi allihopa

Jobbkläderna strukna. (Går med shortsen på in i det sista).
Passerkortet i väskan.
Väckarklockan snart ställd.
Magen full av popcorn och vattenmelon.

Förberedd för vardagens vedermödor och gemenskap med jobbarkompisarna.
Det känns helt ok.
Trots att inga teenisar väntas hem än på nån timme eller två.

/Blomma


Sista semesterdan

En ovanligt regnig semester, men jag har kopplat av och fått en del sol så jag är rätt nöjd ändå.
Fast visst hade jag gärna fått ännu mer sol på mig.
Jag undrar om det inte var regnbågsrekord nu i sommar. Här en svag stackare som syntes desto mer live.

image110

/Blomma


Semester

image109

Sol o bad i skärgården gör min semester.
Bloggningen får vila så länge.

/Blomma