Chip i dojjan
Hade någon sagt det för några månader sen hade jag bara garvat. Ha! Varför skulle jag börja springa? Det är jobbigt och kämpigt och tråkigt och man vill bara gå istället. Men nu är jag igång!
Det började med Vårruset där jag sprang över förväntan och nu bara fortsätter jag.
Det funkar så bra än så länge.
Inget knäont eller annat skröppel.
Jag tror det beror på att jag är mer allmänt tränad än tidigare när jag börjat springa och så börjar jag och slutar varje springrunda med att gå. Det känns väldigt bra iallafall.
Nu är det tjejmilen nästa som gäller.
Jag har en dag till på att anmäla mig. Tänker avvakta till in i det sista. Måste fundera på hur jag ska springa.
Ska jag ta tidtagning med chip i dojjan? Tror det.
/Blomma
Slingerbultens skavanker
Måste slinga mig.
Kanske köra botox.
Och nåt lyft.
Och silikoninlägg såklart.
INTE!
Skojar bara, för även om det skulle behövas kan jag leva med min kropp som den är.
Den fungerar ju!
Jag kan gå och springa och tänka och kramas.
Viktigare än någon ynka rynka.
Fast slinga mig kan jag få göra va?
/Blomma
Oro i spåret
Imorse hade jag bestämt mig för att sticka ut och jogga med mina nya dojjer.
Jogga är inget jag tycker om att göra, jag brukar lida mest hela tiden och inte förstå varför jag gett mig in i något så onödigt jobbigt.
Men jag hade ändå bestämt mig för att jag skulle iväg, så jag åt lite fil och så ut.
Så fort jag öppnade dörren blev jag plötsligt överraskad av att det regnade! Men varför? Hur kunde jag förneka att det kunde regna?
Ja ja, eftersom jag var ombytt så satte jag mig ändå i bilen och drog iväg till bästa joggingspåret. Det finns ett precis utanför men jag vet inte riktigt hur det går och så är det nog rätt kort. Och springa många varv är inte min grej, då slutar jag efter ett.
Det regnade inte jättemycket när jag kom fram så jag drog ändå ut i spåret och sprang på ovanligt duktigt för att vara jag. Tänkte springa ett varv till men en skum man smög omkring och genade ifatt mig på ett obehagligt sätt så jag joggade iväg till bilen och drog hem istället.
Varför ska det vara så? Varför ska man behöva känna sig obehaglig till mods när män är ute och går i spåret? Speciellt osvenska män. Så är det bara. Jag är faktiskt inte lika orolig om det springer omkring blondiner i joggingkläder som om det går omkring utländska män i vanliga lufskläder. Det borde inte vara så, men nu är det det. Stackars hederliga utlänningar och även andra män som får utstå tjejers oro för vad andra tagit sig för. Sorry gubbar men jag vet ju inte vilka som är vilka.
/Blomma
Drogfria änglar med modifikation
Var ju tvungen att ringa mamma och checka lite innan hon gick in.
Och mamma vet som vanligt det mesta och lotsade henne in bland det alkoholhaltiga.
Tipsen jag lämnade var dock med rätt låg halt. Man gör ju vad man kan...
Den andra ungen får tag i alkohol trots att jag aldrig köpt ut. Jag vet det och hon håller det inte jättehemligt men skyltar inte med det heller direkt. Men frågar jag så får jag svar:
- Ja men du vet ju att jag dricker, det finns INGA fester utan alkohol, det vet du ju mamma. Fast jag dricker inte så mycket.
Ja med det får jag mig nöja.
Det jag är väldigt stolt och nöjd med är ändå att de aldrig har eller tänker prova på någon sorts drog. Förutom alkohol då. Men inget hasch och annat skit vill de ta i med tång, de små änglarna.
Det är mina tjejer det!
/Blomma
Småtting
Ibland har jag så små barn.
Som när Hallon hamnade på sjukhus hela helgen.
Då var mamma väldigt viktig.
Nu mår hon bra igen, men barn på sjukhus, oavsett ålder, är en pärs.
/Blomma
Förvandling
När jag tittade mig i spegeln i morse såg min ny ovanligt fräsch och fantastisk ut!
Vilket uppvaknade. Jag kände mig redo att kliva ut i världen utan rynkor och veck.
Vad hade hänt?
Var det ansiktsmasken jag provade igår? Måste bunkra upp hela lagret innan fler upptäcker den!
Men förklaringen var inte lika spännande.
Jag hade sovit med linserna på och såg suddigt!
Ett tips om man vill bli glad: Smeta in spegeln med vaselin. De djupaste rynkor förvandlas till persikohy.
/Persikoblomma
Slem
Nu ska jag äta frukost i lugn och ro och sen ta mig till ett apotek och köpa slemlösande hostmedicin. Hoppas det hjälper! Den jag har hemma gick ut för FEM år sen! Oj oj, visste knappt att jag hade nån hostmedicin hemma, och sen att den var sååå gammal!
Jag tog av den gamla medicinen i natt när jag var desperat. Kanske den hjälpte lite. Jag tror ju att gamla mediciner bara avtar i effekt, men de kanske kan bli farliga också?
Måste ta med mig den till apoteket så de för förstöra den på lämpligt sätt istället för att jag häller ut den i grundvattnet. Undrar hur de gör? Kan man neutralisera mediciner? Med vadå? Andra kemikalier?
Döttrarna verkar ha klarat sig bättre än jag. Smultrons förkylning verkar vara avklingande och Hallons kommer inte riktigt igång. Hoppas den stannar där.
Det är inte riktigt min grej att vara sjuk. Fast vems grej är det då? Ingens antagligen, fast en del är mer vana att vara sjuka.
Jag kan inte komma ihåg när en förkylning fick mig att vara hemma senast. För det mesta blir det aldrig allvarligare än att jag blir lite snorig och kan jobba ändå bara jag lägger mig lite tidigare på kvällarna. Men det hjälpte inte den här gången. Jag tycker alla runt omkring mig är förkylda så det går väl massa envisa virus.
Nog om sjukdomar nu!
Det är märkbart ljusare ute! Det måste jag glädjas åt. Och det mer och mer för varje dag i flera månader.
Fantastiskt är det!
/Blomma
Emlig
Idag blev en sjukdag.
Jag är helst inte sjuk, utan håller ut och går och jobbar, lägger mig tidigt, käkar c-vitaminer och dricker örtte.
Till slut fick jag ge upp och hålla mig hemma en dag iallafall.
Kanske jag är hemma imorgon också, men jag känner mig rätt ok nu. Om jag håller mig still.
Jag gillar inte karensdagen.
Det är så elakt mot en ärlig person som jag, som jobbar in i det sista, och så när man för en gångs skull är sjuk ska man förlora massor på det.
Orättvist!
Jag tänker inte ens gå ut och handla idag. Ser för eländig ut helt enkelt. Folk skulle tro att jag rymt från mentalsjukhus (om nu såna finns längre). Orkar faktiskt inte heller, men om det vore nödvändigt hade jag nog kunnat hasa mig ut ett tag. Smultron blir inte glad men hon får väl handla själv istället.
Frysen rymmer de förnödenheter jag behöver till middagen, resten får vänta till imorgon.
/Blomma
Drömkärring
Jag vet att jag inte är fet men jag känner mig så.
Kanske kunde vara lite mer tränad men det är ingen fara på taket än så länge.
Iallafall gav det mig en bra idé om man vill gå ner i vikt.
Bära trånga, hårda, obekväma kläder när man äter, men när man gör något nyttigt tar man på sig snygga, välsittande, sköna träningskläder. Då kanske det blir en positiv upplevelse att träna?
Jag tycker jag tränar mer än nånsin, iallafall rätt så regelbundet, minst två ggr per vecka. Det är ju helt ok ändå.
Men hullet växer ändå!
Varför?
Jag gissar att det är medelåldern som har smygit sig på och utan att jag har fattat hur det gick till befinner jag mig mitt i den!
Mitt i den hemska tiden som är början på en utförsbacke.
Deppigt!
Fast jag är inte deppig.
Har bara insett att för att hinna träna i samma takt som min ämnesomsättning minskar funkar det inte om jag inte samtidigt drar ner på kalorierna.
Oj oj oj, att ingen berättade det för mig!
Eller förresten. Det var kanske lika bra det. Varför deppa i förtid?
Nu är jag lyckligt ovetande om eventuella krämpor som kan komma, jag tror t.o.m att jag inte behöver få några krämpor om jag tränar min kropp smidig och stark.
Det är mitt mål:
Att bli en glad gammal vältränad kärring som springer ifrån eventuella väskryckare så det bara svischar om det. Så kan de stå där och gapa och undra vad som hände. Dream on kärring! säger väl skitungarna, men de är lyckligt ovetande om vad som ska drabba dem.
/Blomma, kanske en ovanligt jobbig blivande gammal kärring
Med pisk?
Självdisciplin.
Hur tränar man upp sånt?
/Blomma
Inte bara gammal
Och då ligger det till så här:
I medelåldern växer ryggradens 4-5 sista svanskotor ihop till ett svansben!
Det är alltså troligt att jag håller på att få svans!
Herreminje! (Måste ju upprätthålla medelålderns krav på gammalmodiga uttryck)
Som ett gammalt troll!
/Blomma
Små val
Idag valde jag mellan att köpa halsband och att träna.
Jag valde att träna.
Tränaren hade valet att gå på julmiddag med jobbet och att träna.
Hon valde alltså också träningen. Det valet är jag inte så säker på att jag hade gjort förstås, men hon kan ju ha urtråkiga arbetskamrater. Det vet jag verkligen ingenting om. Eller så hade hon ingen barnvakt eller så fanns det ingen tränarvikarie. Glad var jag att det var någon där när jag hade masat mig dit.
Nu har jag valet att gå och lägga mig eller sitta här och blogga och surfa halva natten.
Jag tänker nog slänga mig i sängen på studs, mina surfvanor är rätt måttliga.
Natti
/Blomma
Afrodans ger hunger
Det blev två pass. Ett vanligt medelpass i förmiddags och ett afropass på eftermiddagen. Hann steka pannkakor och stryka och hänga upp nya gardiner till Hallon däremellan.
Nu har jag äntligen duschat.
Så det är dags att laga middag.
Skulle vara trevligt att ha en kock hemma ibland. Så kunde jag göra något annat under tiden. Helst inte en som arbetar som kock för de orkar väl inte laga mat hemma sen, utan en kock-wannabe. En sån kunde komma hit och laga käk åt oss. Om jag städade under tiden varje gång kocken lagade mat så skulle vi ha det fantastiskt här hemma. Undrar varför inte mina kids städar när jag lagar mat? Måste försöka införa det. Fast det är inte lätt att införa något nuförtiden. Mina förslag röstas gärna ner med onda blickar och suckar och bortförklaringar att de hinner inte, har viktigare saker för sig. Som om inte jag har det? Fast man kan ju undra om jag har det när jag tränar bort en hel dag. Första passet med Hallon och andra passet med Smultron. Vad gör man inte för att ungarna ska komma iväg på träning? Tränar ihjäl sig själv? Nej då, det var nästan en vecka sen sist, så det behövde jag.
Nu ska jag själv ikläda mig kockrollen och svänga ihop nån fläskfilérätt i ett doftrus av söta frukter från nåt gammalt balsam jag var tvungen att ta slut på.
/Blomma
Måbraträning
Jag har varit strategisk och lagt in några utspridda semesterdagar för resten av året.
Inget särskilt ska jag göra.
Har inte ens sagt till någon, förutom arbetskamraterna, att jag ska vara ledig.
Så då kan jag verkligen bara slappa och ha det skönt eller städa eller klippa mig eller bara göra vad jag vill.
Det känns skönt att ha några rekreationsdagar att se fram emot.
Då orkar man mer.
Annars har jag tränat ovanligt regelbundet senaste tiden, och det har också fått mig att orka mer.
Jag far omkring som ett skållat troll på kvällarna!
Att göra av med energi ger mer energi. Så ologiskt men ändå sant.
Jag skulle rekommendera att träna något man gillar som bot på deppighet, trötthet, irritation och säkert hjälper det att förebygga övervikt, arbetsskador, förstoppning, benskörhet, senilitet och utbrändhet också.
Det tror iallafall jag. Och det man tror på brukar hjälpa.
/Blomma
Glad och tacksam
Jag är så glad och tacksam.
Varför?
Sovit en hel natt, åtta timmar i sträck.
Så nu är jag redo för nästa fight!
Kom igen bara! Jag står pall för allt!
/Blomma
Hälsomess
Det första vi dök på var gratis hopprep.
JAAA, sa vi och ögonen lyste girigt! Vi vill haaa! Gratis är bäst! Och jag tänkte samtidigt: -undrar om man kan få fler än ett?
Vi gick vidare. Provade massagekuddar till höger och vänster. Skönt med massage. Och gratis också! Ännu bättre!
Hamnade på teförsäljning. Provade teer så det sprutade ur öronen. MMM, gott! Nej men fy vilket blask! Det här smakar pepparkaka! Ska man köpa nåt kanske? Provade lite till, det var ju ändå gratis!
Kutade mellan hyllorna och plockade gratistidningar om hälsa och forskning från Karolinska, men bara en gratispenna. Jag som vill ha massor! Vi har alltid pennbrist hemma. Eller inte brist direkt. En hel låda är fylld med pennor. Massa små korta blyertspennor från Ikea, de funkar iallafall, men bläckpennor som funkar flyr snabbt från den lådan. Så konstigt!
Vi gick in på en föreläsning om kost som två av oss var intresserade av, så jag hängde med och tänkte att det säkert var intressant. Fast det tillkom inte direkt nåt nytt. En något förändrad kosttallrik, men man lägger ju inte upp maten i trefjärdedelar ändå!
Blossom stod och joxade i nån gryta, fast där var det rätt fullsatt, så vi kom lite för långt ifrån för att höra vad hon sa.
Vi hörde inte heller vad hennes matlagningskumpan sa, gissade att han snackade dansk.
När vi gick in i ett annat rum lite senare och kollade på nån sorts dansträning, så var Blossom där också! Människa att förflytta sig! I samma takt som vi!
Jag kikade in i ett rum med Fitness machine dance, där mest ungdomar stod på plattor och hoppade efter vad pilar på en stor skärm visade, till musik. Såg kul ut. Jag blev inspirerad till att skaffa en sån där platta. Frågade en tjej som stod och försökte locka in oss med pigga rop om man kunde köpa en sån där maskin. -Ja, här har ni kort, kom och prova gratis, sa hon. Ja ja, jag tog två gratiskort på 10 minuter så kanske tjejerna kan gå dit tillsammans och testa. Jag kan ju bjussa på en riktigt omgång var om de gillar det.
Fast frågan kvarstår: -Kan man köpa såna maskiner? Måste man ha X-Box? Playstation? Eller räcker det med dvd eller pc? Måste undersökas. Kanske en julklapp som JAG vill att de ska ha för att få motion fast de själva helst vill ha pengar eller kläder. Eller så köper jag en till mig själv. Och hoppar omkring som en fjortis. Ja, varför inte? Magen börjar faktiskt välla ut både här och där. Måste ändra mina vanor på nåt sätt, t.ex genom att hoppa runt på dansplattor!
Det var en trevlig dag på Älvsjömässan. Gjorde av med massa pengar, men inget onödigt direkt. Bara osockrad mörk choklad som jag tänkte göra chokladpraliner av men blev totalt lurad för den var så söööt! How come? Jo, minsann var den osockrad, men INTE OSÖTAD!!! Det är det värsta jag vet när de skriver så! Måste komma ihåg att kolla innehållsförteckningar bättre. Jag köper faktiskt hellre något som innehåller socker än sötningsmedel! Basta!
Sen åkte jag till Willys och köpte en jättekundvagn så full så jag inte kunde styra utan krockade med hyllor och folk så varorna yrde! Men nu har jag mat så jag klarar mig ett tag.
Funderar på att prenumerera på frukt och grönsaker som de gjorde reklam för på mässan. Fast jag vet inte hur ofta man får leveranserna. Det är ju rätt viktigt att veta innan man köper 18 kg grönsaker. Kanske man får det levererat varje vecka. Så stor kyl har jag inte. Och det blir jobbigt att hinna äta upp!
Jag tror jag ska göra ett testköp iallafall.
/Blomma
färdigsprutat
Skööönt.
Jag missade de flesta rabatterna eftersom vi var så snabba, men tiden är viktig i de unga åren.
Så tidigt som möjligt behöver de skydd.
Kanske det ändå var lite för sent, men inte helt i så fall. Vaccinet täcker två olika typer av virus och det finns fyra, om jag har förstått saken rätt, så alltid hjälper det mot något.
När Smultron tog sin sista spruta sa sprutsyster att de nu visste att skyddet räcker i minst 20 år, kanske en livstid. Det visste de inte förut, då var det snack om knappt tio år. Klart bra.
Förhoppningsvis får de inga biverkningar heller, de skulle vara lindriga.
Nu är det iallafall gjort. De är skyddade mot en sjukdom av alla miljarder som finns.
/Blomma
Ups and downs
Hur avhjälper man det?
Terapi?
Yoga?
För jag lyckas inte hjälpa. Tar bara stryk själv istället. Min energi äts upp så jag blir helt urlakad och dödligt trött.
Jag ska tydligen finnas här och bara ge och ge och ge och ge, men inte få något tillbaka från samma håll.
DÅ! hörs det skratt där det tidigare var hysteriskt.
Hur ska JAG hinna med i de svängarna?
Hur ska jag orka?
Hur ska jag tackla det?
Terapi för mig eller den ilskna?
Eller båda?
Eller bara lite yoga?
/Blomma
Hoppas den kom av sig
Känner mig lite småkrasslig, ont i halsen. Ska jag bli sjuk nu?
Sååååå... vad gör jag då???
Jo, rusar iväg och köper presenter till födelsedagskalas i helgen.
Lagar middag.
Städar och jagar på tjejerna att plocka undan sina grejer.
Dammsuger mig svettig!
Går ut och går med min goda vän vän och granne. Lite motion och gemenskap innan jag däckar.
Japp! Då var det gjort.
Kom igen nu då! Nu är jag redo att bli sjuk.
Fast först ska jag bara jobba hela fredagen!
/Blomma
Alla sätt är bra, eller?
Varför känns det som om jag har mer att göra nu?
En bebis har jag fått.
Hon bara sover och äter och jobbar. Mer än så kan inte en stackars tonåring orka med här i livet.
Jobbar säkert stenhårt, får ont i huvet, går och lägger sig, får knappast mindre ont i huvet av det.
Det enda som hjälper är att gå och träna! Skrivbordssittande ger garanterat huvudvärk eller axelvärk.
Lite vatten att dricka emellanåt skulle knappast skada heller.
Men vad vet väl jag...
Hon fräser och väser och säger att hon känner sin kropp bäst.
Visst, visst, men jag har 25 års mer livserfarenhet än hon. Det tänker hon inte på.
Kanske det kan vara så att jag lärt mig nåt på dessa år.
Det kan ju faktiskt vara så att jag fått ont i axlarna, blivit beordrad sjukgymnastik, och efter ihärdigt tränande blivit bra. Och det vet hon. Men det gäller ju inte henne. Nejdå, en nittonåring vet ju alltid bäst.
Ligga i soffan och slumra hjälper tydligen mot det mesta...
/Blomma