"Jag gör faktiskt vad jag vill"
Smultron städar sitt rum!!
Måste rita ett kors i taket eller nåt!
Jag har bett henne, väldigt snällt först, för några veckor sen, att städa sitt rum. Jag är nog rätt tålmodig, tycker att hon får väl leva i skiten då, om hon nu gillar det. Men nu är det ju äckligt! Städa unge!!
-Ja men jag gör väl vad jag vill! säger hon då! (hur kan hon tro det??) eller
-Ja, men inte nu. Så låter det vad man än säger till henne.
-Jag gör det sen, ska bara göra det här först.
-Varför har du inte städat nu då, säger jag då, mer och mer irriterat ju längre tiden går.
-Men jag har ju inte hunnit!! Jag gör massa andra saker. Jag har faktiskt mycket att göra, jag har inte hunnit städa.
Jag tycker faktiskt mest att hon sitter framför datorn och chattar eller vad hon nu gör. Inte gör hon nåt vettigt inte. Men hon lyckas på något sätt få det att verka som om hon hela tiden har mycket viktiga projekt att utföra. Far fram och tillbaka, ringer hit, chattar dit, springer ut och möter nån (fast jag är rätt säker på att gå ut och möta nån är det samma som att tjuvröka), åker hit, åker dit, hyr en film, letar fester, hittar nån fest -kom inte in, hittar nån annan fest - inget kul, drösar hem med ett gäng kompisar och kollar på nån film
Vilket sjå hon har, min äldsta tonåring.
Snart blir hon nog utbränd, det tror hon själv. Men lilla skruttungen då! Stäng av alla kommunikationer åtminstone på nätterna så ska du se att det ordnar sig.
Men jag måste berätta varför hon till slut städar sitt rum.
Ett ultimatim så klart! Fast det är inte alltid så lätt att komma på nåt.
Hon ser till att bara göra det hon själv vill på nåt klurigt, finurligt sätt som funkar även fast jag är medveten om det. Man kan ju säga vad man vill om henne, men smart är hon!!
Men iallafall, nu vill hon ha skjuts, och jag sa bara: visst, jag skjutsar dig... När du har städat ditt rum!!!
Då gick hon till slut och började städa.
Fast nu chattar hon igen...
Ett ultimatum till: Om du inte är klar om en timme, kan du glömma skjutsen!
Så ja, nu var det sagt! =)
Och nu så lämnade hon datorn och sa: okej då, jag kör igång nu.
Vi får väl se hur långt hon kommer...
Fortsättning följer....
En mycket överseende mor som till slut får nog
/Blomma
Måste rita ett kors i taket eller nåt!
Jag har bett henne, väldigt snällt först, för några veckor sen, att städa sitt rum. Jag är nog rätt tålmodig, tycker att hon får väl leva i skiten då, om hon nu gillar det. Men nu är det ju äckligt! Städa unge!!
-Ja men jag gör väl vad jag vill! säger hon då! (hur kan hon tro det??) eller
-Ja, men inte nu. Så låter det vad man än säger till henne.
-Jag gör det sen, ska bara göra det här först.
-Varför har du inte städat nu då, säger jag då, mer och mer irriterat ju längre tiden går.
-Men jag har ju inte hunnit!! Jag gör massa andra saker. Jag har faktiskt mycket att göra, jag har inte hunnit städa.
Jag tycker faktiskt mest att hon sitter framför datorn och chattar eller vad hon nu gör. Inte gör hon nåt vettigt inte. Men hon lyckas på något sätt få det att verka som om hon hela tiden har mycket viktiga projekt att utföra. Far fram och tillbaka, ringer hit, chattar dit, springer ut och möter nån (fast jag är rätt säker på att gå ut och möta nån är det samma som att tjuvröka), åker hit, åker dit, hyr en film, letar fester, hittar nån fest -kom inte in, hittar nån annan fest - inget kul, drösar hem med ett gäng kompisar och kollar på nån film
Vilket sjå hon har, min äldsta tonåring.
Snart blir hon nog utbränd, det tror hon själv. Men lilla skruttungen då! Stäng av alla kommunikationer åtminstone på nätterna så ska du se att det ordnar sig.
Men jag måste berätta varför hon till slut städar sitt rum.
Ett ultimatim så klart! Fast det är inte alltid så lätt att komma på nåt.
Hon ser till att bara göra det hon själv vill på nåt klurigt, finurligt sätt som funkar även fast jag är medveten om det. Man kan ju säga vad man vill om henne, men smart är hon!!
Men iallafall, nu vill hon ha skjuts, och jag sa bara: visst, jag skjutsar dig... När du har städat ditt rum!!!
Då gick hon till slut och började städa.
Fast nu chattar hon igen...
Ett ultimatum till: Om du inte är klar om en timme, kan du glömma skjutsen!
Så ja, nu var det sagt! =)
Och nu så lämnade hon datorn och sa: okej då, jag kör igång nu.
Vi får väl se hur långt hon kommer...
Fortsättning följer....
En mycket överseende mor som till slut får nog
/Blomma
Kommentarer
Postat av: Marcus och Camilla
Läste med stort intresse din beskrivning hur det är att vara tonårsförälder.
Och jag som tycker det är jobbigt att vara pappa till en trotsig två-åring... huj... Ordspråket verkar stämma: Små barn, små problem. Stora barn, stora problem.
Tror att man måste ställa ultimatum och framför allt att ställa krav!!!
Men det finns ju inget facit när det gäller föräldraskap. Tyvärr.
Trackback