Konstigt värre

Konstigt att ingen finns här när man ska städa.

Rätt konstigt också att Hallon slänger handdukar på golvet och sen när hon ska duscha så kan hon inte använda de handdukarna, för "de har ju legat på golvet" och då tar hon nya och använder och slänger på golvet osv.

Ganska mysko att jag blir missförstådd i telefon av min drama queen till dotter, så när jag skickar sms att hon ska låta telefonen vara öppen för att jag vet att någon vill få tag på henne, då måste hon ringa upp och fråga vad jag menar? Men vad kan jag möjligtvis mena? Bara att hon ska låta bli att pladdra ett tag, inget annat. Men jodå, Smultron är säker på att jag vet något. Något väldigt viktigt som jag undanhåller henne. Absolut är det så. Jag ser ingen annan utväg än att lägga på och skriva ett väldigt tydligt förklarande sms. Sen är hon tyst. Antagligen inte för att hon är nöjd med svaret utan för att den som ville ha tag på henne äntligen kommit fram.
Sån är vår vardag med ständiga missförstånd, aningar, konstiga miner gör jag tydligen också, feltolkningar av mitt minspel, övertolkningar av det mesta.
Men vi vet om det, att jag tydligen visar och antyder sånt jag inte menar och Smultron tolkar allt jag säger som om jag har någon undermening. Herregud, så tjejig är jag inte så jag menar annat än det jag säger! Borde väl hon veta vid det här laget.

Konstigheter ja, lamporna är oftast tända på natten här. Ingen tänder dem och ingen släcker dem. Alla så oskyldiga, men JAG, jag lägger mig ändå först, so blame it on the teenies, ice bears.

Jag håller med isbjörnarna. Konstigt väder är väl alla överrens om att det är. Konstigt värre. Varmt och tråkigt. Min älskade snö är inte här. Jag längtar efter att pälsa på mig långkalsonger och skidbraller och ut i snön och göra vad som helst, åka pulka, skidor, göra snöänglar, mula nån, göra snölyktor. Men då får jag åka långt norrut.

Annars lyckades jag med en stark köttgryta idag (kanske också tillhör konstigheter egentligen) som t.o.m köttkräsna Smultron gillade. Tror jag det när köttet kokat en timme. Annars föredrar min lilla snobb oxfilé. Förstår bara inte när hon äter det, för här hemma äter vi det högst en gång om året. Tydligen minnesvärt iallafall.

Med träningsvärk på de mest konstiga ställen efter att ha boxats med Hallon ska jag nu släpa mig till soffan och dö en smula.

/Blomma

Kommentarer
Postat av: Milla

Dö bara en liten stund är du go - kom sen tillbaka!! Du är värd lite dövila känns det som .... tur jag bara har en dotter. Fast en drönig son är inte helt optimalt heller...

Postat av: Anonym

Jag har en drönig son på snart 17 och en klok dotter på snart 12. Trevlig blogg du har jag ska titta in till dig lite oftare.
Ulrika

2008-01-18 @ 10:37:29
Postat av: Blomma

Milla: Jag tror att dröna är tonåringar mål, och föräldrars att försöka stoppa dem. Dövilan var skönt avkopplande iallafall!

2008-01-19 @ 21:30:10
Postat av: Blomma

Ulrika: Kul att du hittat hit. Njut av dotterns klokhet så länge den varar. Kanske för alltid? Inte alla tonåringar tappar vettet.

2008-01-19 @ 21:31:52

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback