Drömkärring

Jag sitter med sprängtajta braller och känner mig fet.
Jag vet att jag inte är fet men jag känner mig så.
Kanske kunde vara lite mer tränad men det är ingen fara på taket än så länge.
Iallafall gav det  mig en bra idé om man vill gå ner i vikt.
Bära trånga, hårda, obekväma kläder när man äter, men när man gör något nyttigt tar man på sig snygga, välsittande, sköna träningskläder. Då kanske det blir en positiv upplevelse att träna?

Jag tycker jag tränar mer än nånsin, iallafall rätt så regelbundet, minst två ggr per vecka. Det är ju helt ok ändå.
Men hullet växer ändå!
Varför?
Jag gissar att det är medelåldern som har smygit sig på och utan att jag har fattat hur det gick till befinner jag mig mitt i den!
Mitt i den hemska tiden som är början på en utförsbacke.
Deppigt!
Fast jag är inte deppig.
Har bara insett att för att hinna träna i samma takt som min ämnesomsättning minskar funkar det inte om jag inte samtidigt drar ner på kalorierna.
Oj oj oj, att ingen berättade det för mig!
Eller förresten. Det var kanske lika bra det. Varför deppa i förtid?
Nu är jag lyckligt ovetande om eventuella krämpor som kan komma, jag tror t.o.m att jag inte behöver få några krämpor om jag tränar min kropp smidig och stark.
Det är mitt mål:
Att bli en glad gammal vältränad kärring som springer ifrån eventuella väskryckare så det bara svischar om det. Så kan de stå där och gapa och undra vad som hände. Dream on kärring! säger väl skitungarna, men de är lyckligt ovetande om vad som ska drabba dem.

/Blomma, kanske en ovanligt jobbig blivande gammal kärring


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback