blommalomma

Vad sa jag om mognare dotter?
Den mogenheten försvann lika snabbt som den kom.
Jag har ändå ett hopp om att den kan dyka upp igen nu när den visat sig.
Det positiva är att hon kan behärska sin ilska bättre än förut. Inte helt men mycket bättre.

Något jag alltid blir lika överraskad av (att jag aldrig lär mig!) är att hon har en helt annan uppfattning av verkligheten än vad jag har.
Hon tycker t.ex att hon gör väldigt mycket här hemma. Hon plockar tydligen undan mest hela tiden åt allt och alla!
Men va?
Det är nog bara så att när hon gör något så är det en så otrolig ansträngning och uppoffring så hon värderar det som ett väldigt tungt jobb. Så jobbigt så det alltid känns som om hon nyss gjorde det.
Men det jag gör, det märker hon inte.
Jag gör ju inget alls. Inte lagar jag mat och inte tar jag hand om det mesta av både disk och tvätt. Nejdå! Jag sitter mest framför tv:n och käkar chokladpraliner! Det är väl hennes uppfattning.
Hon tycker faktiskt inte att jag gör något för henne! Nånsin!
Så varför gör jag det då när det ändå inte uppskattas?
För att annars står jag inte ut själv.

/Blomma