blommalomma

Min Hallonunge flög verkligen fram som en vind när vi var ute och sprang.
Så jag blev paff för randra gången idag.
Hon sprang på lätta, snabba ben.
Jag stånkade efter som en elefant, pustande och frustande.
Hon fick springa tillbaka ibland för att hämta upp mig.
Fast jag sprang ändå nästan hela tiden.
Nu känner jag mig rätt nöjd med mig själv.
Och glad över att min dotter fick ett motionsryck som heter duga.
Nu har vi lagt varsin ansiktsmask.
Och jag har tvättat tjogvis med jeans.
Fantastiskt vad perfekta vi är ikväll!
Fräscha, friska och duktiga!
(Sen att det ser ut som om vi haft inbrott här hemma är ju en annan sak...)

/Blomma