blommalomma

Mannen finns kvar i mitt liv.
Det känns rätt så bra.
Fortfarande vissa kommunikationssvårigheter men det beror nog snarare på Venus och Mars än något annat.
Fast det är frustrerande måste jag säga! Vill ibland ruska om honom och säga: Men tala ur skägget människa, vad menar du egentligen? Han tycker jag ska fatta ändå. Va? Är det inte så män brukar tycka att kvinnor är? Nåt fel här tror jag.

Jag lyckas på nåt konstigt sätt alltid ha trasiga strumpor på mig när jag ska träffa honom. Hur konstigt som helst eftersom jag aldrig lägger tillbaka dem i garderoben om de är trasiga. Hur lyckas jag? Han tror jag är strumpsnål. Igår tog jag t.ex på mig ett par rena, och vad jag såg hela, efter duschen och var bara hemma i hemmet någon timme innan han kom hit. Lade upp fötterna i soffan och vips var där ett stort hål under fotsulan. Var kom det ifrån? Mystiskt. Och fullständigt ointressant egentligen...

Smultron festar och Hallon hänger mest hemma hos pojkvännen så allt är som vanligt annars.

/Blomma