blommalomma

Det går upp och ner, jag slängs hit och dit.
Ibland känns det galet bra och jag börjar bli kär.
Nästa sekund säger han något fullständigt obegripligt som får mig att undra.
Fast det är spännande och pirrigt och mysigt.
Och ibland önskar jag alla ungar dit pepparn växer. Vill ju hinna träffa honom mer.
Fast tur att jag har dem ändå, annars hade jag aldrig stått ut med en varannanveckaspappa.
Och så hade jag fått panik att skaffa barn med vem som helst, fast det hade jag nog gjort tidigare än så här. Nu skulle det nog vara rätt kört för min del, fast vem vet. I nån nättidning stod det att barnaföderskor som var 45+!!!! ökade. Ok, så jag har en chans till.
...Men tänker inte ta den!
Nästa unge som dimper ner i min familj får bli ett barnbarn, fast jag hoppas det dröjer rätt många år tills jag blir mormor.

Jag har förresten en vän. Hon bryr sig lite väl mycket om stjärntecken kan jag tycka.
Min kärlek har fel stjärntecken! Hon kan inte med honom utan att ens ha träffat honom!
Och hon är ändå en intelligent kvinna!
Hon får nästan mig att börja hitta likheter hos honom med det där stjärntecknet fast det är absurt.
Men det får visa sig hur han egentligen är. Inte tänker jag bry mig om nåt tecken iallafall.

Love, pease and understanding!

/Blomma