Ingen svikare

Under en tid har Hallon känt att det får räcka med att flytta runt mellan två hem.
Hon vill bo här, fast vara hos sin pappa varannan helg ändå.
Men hon orkar inte ta tag i det.
Och hon orkar inte ha det så här.
Tufft för henne. Det blir inte heller bra om jag tar upp det med honom. Då tror han att det är på mitt initiativ.
Och lilla Hallonungen vill inte svika sin pappa.
Hon tycker att Smultron redan svikit honom för över två år sen när hon flyttade hit på heltid.
Så nu hänger allt på Hallon. Det enda barnet kvar hemma hos honom.
Men då tycker nog jag att han kunde engagera sig lite mer också. Han har, sen tjejerna var i åtta-tioårsåldern, tyckt att de ju klarar sig så bra själva så kan kunde dra iväg och spela golf eller komma hem sent eller vara allmännt borta. Inte alltid, men för ofta.
Nu när Hallon är där vill hon inte vara hemma på kvällarna. Hon söker sig ut varje vardagkväll. Hon tycker hon känner sig i vägen när han och frugan sitter tillsammans i soffan och tittar på tv. Så tror jag inte hon kände med mig och min ex-Särbo. Då kunde hon vara hemma ändå. Vet inte vad som är skillnaden, men de visar säkert med kroppsspråk att de helst vill vara i fred.

Jag tror hon stannar här nu. Men det är ju bra om hon pratar med sin pappa först...
Livet är tufft!
Bäst att hon lär sig ta tag i jobbigheter innan de växer sig ännu jobbigare.

/Blomma

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback