blommalomma

En fikadag i solen.
Och blåsten.
Och stormen.
Och toksolgasset.
Eftersom vi slutade tidigt, gick jag och fikade med min gamla barndomskompis.
Vi tog en tur till en servering som ligger i anslutning till en balettskola.
Vi fikade.
Vi pratade.
Och vi frös!!!
Så när baletthopporna rusat tillbaka in i danslokalen, var vi snabba som blixtar att ta deras sköna, solstolsliknande stolar mitt i solen.
Vi halvlåg i stolarna, med fötterna i högläge på fotpallarna och snackade om livet, förstås! Och karlar. Som kanske ingår i livet.
Baletthoppor magra som stickor fick tydligen rast, så de  satte sig i den lilla solgnutta som fanns kvar bredvid oss.
Jag såg nog blickarna som sa: "Kan inte de där kärringarna gå härifrån så vi kan få tillbaka våra platser? Vi som är unga, vackra och betydelsefulla!"
Men vi satt kvar.
Och de fick ge upp.
Men, små hoppor, det kommer nya dagar, utan kärringar i era stolar. Så hav förtröstan!
Fast när ni minst anar, så är vi tillbaka igen!

/Blomma