blommalomma

En liten flicka på runt 4 år, stod utanför min dörr nyss när jag kom hem från affären.
Jag: -hej
Liten flicka: -hej
-var ska du då?
-till Cornelia
-bor hon här? frågade jag och pekade på dörren mittemot min.
-Nej, jag bara väntar här.
-Vet din mamma att du är här?
 -Jaaaa. nickade hon så ordentligt men såg väldigt finurlig ut.
-Du kanske ska gå hem till mamma då, om inte Cornelia är här.
-Men jag kan bara vänta här. Cornelia sa att hon bor här i nån port.
-Är Cornelia lika stor som du?
-Nej, hon är jättestor och går i skolan.
-Jaha, har hon en lillebror? försökte jag klura ut för att veta vilken familj hon skulle till.
-Nej, men hon pratar liksom Corneligt. (!) Sa den lilla kluriga ungen med ett full-i-sjuttonleende.
-Det bor en liten flicka här mittemot, så jag kan hjälpa dig att ringa på och se om hon är hemma. Vill du det?
- Mmm.
Jag ringer på och till slut öppnas dörren av en mamma med liten dotter som känner igen lilla flickan från dagis, så hon tar sig an henne. Hon bor visst några portar bort bara.
Det var nog väldigt tveksamt om hennes mamma visste var hon var nånstans.

Världen är full av små söta busungar.
Sen växer de upp...

/Blomma