Haja klyket
En studerar tyska i den allra första nybörjarfasen.
Tragglar massa verb som: Ich bin, du bist, er ist och sånt kul.
Än så länge hänger jag med, jag läste 3 år tyska och kunde det riktigt bra då, men nu är det mesta glömt.
Men jag kommer ihåg de där som styr ackusativ och dativ och båda! Den kunskapen vill inte ramla bort, för den är så ordentligt itragglad: durch, für, gegen, ohne, um styr ackusativ t.ex. Fantastiskt vilket minne!
Hallon med kompis pluggade italienska tillsammans, men pep nyss iväg till en kompis som tydligen är en hejare på just italienska. Så nu tänker de klara det muntliga provet i morgon helt plättlätt!
Jag håller tummarna för att de håller sig till italienska. Det är ju så jättelätt att bara råka hamna framför tv:n eller chatten eller snacka skit med kompisarna istället. Fast det kan de faktiskt få göra! Bara de gör det på italienska!
Jag sa till Hallon idag till middagen, att jag tyckte det verkade spännande med italienska.
Hon bara tittade förfärat på mig och undrade hur jag kunde tro det!
Men jag vill ju kunna italienska helt enkelt!
Är det så svårt att förstå?
Herreguud! Jag kan inte skriva, jag hör bara: Ich wohne in Schweden, är det så mamma?
Ich heisse Smultron, det är rätt va?
Alltså wohne, blir det wie wohnen? eller wir? eller vad? Mamma!!??
Wir heissen la la la.
Und wohne.
Näe, jag ger upp bloggandet, men Smultron verkar ha hajjat tyskan! Det är bra!
/Blomma
Var ska du? Ut
Jag frågade min äldsta dotter vad hon skulle göra ikväll.
-Vi ska nog ut.
-Jaha, var då?
-Till stan.
-Jaha, var då?
-Till nåt ställe (smart Gumman, det hade jag inte räknat ut själv!!)
-Vad ska ni till för ställe då? Ska ni till La Vela? (det enda ställe som jag kom ihåg namnet på)
-Va??? Vi ska gå på krogen.
-Ja! SKA ni till La Vela?
-NÄE, verkligen inte! Det var flera ååår sen jag var där. Det är bara för 16+, helt mobbat!
Man undrar om hon var mobbad då när hon gick dit när hon var 16+.
Eller blir man mobbad om man går dit om man är 18 kanske?
Säkert jättemobbat att gå dit som 40+!!! Bäst jag håller mig hemma.
/Blomma
Slåss som tigrar
(Jag undrade alltid varför!)
Mina döttrar slåss som tigrar men jag har nog inte förstått tjusningen riktigt.
/Blomma
Dunder och brak!
De håller iallafall för att två ilskna tjejer står på varsin sida om dörren och tokbankar åt varandra!
Varför?
Ja, den som det visste.
/Blomma
Snabbare än blixten tydligen!
Hon är nästan klar säger hon.
Tänkte provredovisa för mig imorgon.
Vad skönt, tänkte jag, hon har koll på sina läxor och planerar i tid. Boken har legat framme ett tag och hon har läst lite på höstlovet. Duktig tjej tror mamma då!
Men så kikade jag lite i boken, och hon har bara läst några få kapitel, typ 10%.
Jag frågade hur hon tänkt sig och fick en sur blick och slängd mössa åt mig.
Det är lugnt! säger hon bara.
Ja ja, vi får väl se.
Det ska bli spännande att få gå på utvecklingssamtal med hennes lärare. Jag har verkligen ingen aning om hur det går.
Hon pluggar helt klart mer än i högstadiet, men det säger inte mycket. Den skolan funkade riktigt illa, med avsatt rektor till följd.
Jag hoppas på henne och tror och vill att det ska gå bra i skolan. Det går ju inte att höka över henne hela tiden och spana på hennes skolsida om varenda läxa. Hon måste själv få ha koll på det.
Som sagt, så har hon ändå helt klart bättre koll än förr, men jag är inte så säker hur långt det räcker.
/Blomma
Det bästa jag har!
Jag och mina älsklingstjejer var på teater idag. Jättemysigt!
Vi såg "En fröjdefull jul". Rätt så kul. Vissa scener var extra roliga. Alla skrattade väldigt mycket åt en dockteaterscen, vi också. Små grisar med stubbiga ben och en varg som såg ut som en ekorre och en fjanthund tyckte mina "småtjejer" var väldigt kul. Men de riktiga skådisarna var självklart också bra.
Det måste vi göra om. Matinée är perfekt! Alla hinner göra sina superviktiga kvällsbestyr OCH umgås med familjen en smula.
Sen hade Smultron brått iväg till en kompismiddag, så Hallon och jag gick och käkade i teaterbaren.
Vi fick plats vid ett tvåbord längst ut på kanten, på ett vädringsgolv eller vad det är.
Iallafall är det rätt härligt att sitta där. Man sitter nästan i luften och kan nog få svindel om man har anlag för det, men vi tittade ut varsin grej att hålla oss fast vid om fönstret skulle ramla ut. Ja, alltså det var Hallon som såg ut en utelampa hon kunde rycka tag i om hon föll, så då tjingade jag reklamskylten.
Men vi ramlade aldrig ut.
Däremot tittade vi på folket som myllrade som myror över Sergels Torg. Det är lite kul tycker jag.
Många kamerablixtar blinkade till. Alla tar så mycket kort nuförtiden.
Jag med. Fast min kamera laddar så dåligt, så jag har nästan gett upp. Det är inte kul att vänta på att kameran ska göra sig redo i en minut innan man kan ta kortet. Spontaniteten försvinner totalt då. Översmilade teenisar har jag datorn full av! Jag söker spontanitet.
Nu är de utflugna igen mina älsklingar, men det verkar vara en relativt lugn period just nu, så jag ska nog bara poppa popcorn och koppla av. Alldeles själv! Sjöönt! Särbo är och spelar gitarr med några gamla polare från förr. Det kan nog bli totalfel eller jättekul för dem att träffas igen. Hoppas de fick kul.
Soffan, here I come!
/Blomma
Sjung- och danskväll
Ikväll var en sån kväll som man önskar sig oftare.
En kväll som jag kommer längta efter när tjejerna flyttat.
En sån kväll som kan få mig att känna att de aldrig får flytta.
Fast inte var kvällen så märkvärdig egentligen.
Jag storhandlade på Willys.
På vägen hem ringde jag för att få kassbärarhjälp.
Jag lassade ur kassarna och parkerade, det tog väl en minut.
När jag kom tillbaka var redan hälften uppburet!
Hoppsan! Positiva överraskingar kan jag inte få nog av.
Tog resten och gick upp.
Jag hörde antydningar och annat, bl.a en slängd sko, som tydde på att det hade bråkats, men varför låtsas om sånt. Nu var det rätt lugnt.
Sen visade sig mina allra härligaste tjejer!
Vi plockade ur kassar och in i skåpen, diskmaskinen plockades ur och i, tvätten var tvättad (!) och togs om hand, musiken dånade och tjejerna sjöng så högt så man kunde få örsprång, men så glatt så man började dansa och samtidigt for vi runt varandra utan att stöta oss, bara plockade undan och fixade sallad och gjorde nytta och lagade mat och hela tiden sjöngs det.
Det var så hela kvällen.
Vi var lyckliga familjen! Eller vi ÄR ju lyckliga familjen.
Fin middag med levande ljus och god fredagsmat.
Glada tjejer som det gick att ha diskussioner med. Politiska t.om, hur bra ÄR egentligen nya regeringen?
Och jag blev glad och erbjöd mig att skjutsa Smultron som var lite sen, så då blev hon glad, och båda tjejerna fick hårspray från Willys och då blev de glada och vi bara överöste varandra med gladhet och positivitet så hela hemmet hade en positiv tryckvåg som bara förökade sig.
Precis samma sak som kan hända med negativa tryckvågor! Och det är INTE så kul när de fortplantar sig! Men nu är allt toppen!
Och båda tjejerna ska, utan knot, ta sista bussen hem! Men herregud! Förekommer sånt? Jag är helt förstummad!
Min härligaste kväll på länge.
Ingen kan ta det ifrån mig!
/Blomma
Harmoni mellan varven
Hallon hade glömt. Vadå? Har vi städdag på torsdagar? Va? Det visste inte jag!
Men vi kom igång så smått, trots långa telefonsamtal och kompisar som ringer på.
Smultron fick nåt tokryck och ville plötsligt ha tillbaka nån gammal skiva av Hallon. Och det skulle ske direkt! Nu! På sekunden! Att hon måste vråla så. Och Hallon skrek tillbaka. Smultron rotade och rotade runt tills hon faktiskt hittade den. Under tiden skrek de på varandra så våra stackars grannar säkert fick ont i öronen.
Nu är det lite väl hög musik på och både Smultron och Hallon sjunger så väggarna skallrar. Städar gör de förhoppningsvis också. Smått harmoniskt tycker jag, men jag tror inte Särbo skulle hålla med.
Vi får väl se hur länge det håller i sig.
/Blomma
Vardagslyx
Åkte bara hem och vände, sen direkt till föräldrarnas dukade bord.
Lyxigt värre! Efterrätt t.o.m, och det en helt vanlig onsdag.
De var så glada att se oss, och tjejerna var gulliga och charmerande, förutom när de bråkade om vem som fick mest skagenröra (patetiskt ju!).
Tittade på bönderna och deras blivande fruar. Det är så trevligt det programmet! Riktigt, riktigt treeevligt!
Fast man undrar ju hur vanligt det är att gästerna släpar med sig hästar när de kommer på besök! Eller ilskna hundar!
/Blomma
Den där lägenheten...
Jag har inte hört nåt snack om tonårsflytten på länge.
Försöker plantera små idéer i Smultrons hjärna som leder åt ett annat håll istället.
Pengar t.ex!
Spara till resor och annat kul så länge hon bor hemma.
Hon märkte också sårbarheten när hennes väska blev stulen och allt där i måste ersättas. Såna marginaler hade hon inte räknat med. Bra erfarenhet, även fast den var tråkig.
Om hon väntar ett år till så blir det också ett år till i bostadskön, och troligtvis lite mer att välja på.
Ja, såna fröer som får växa och gro ifred, så hon ändå känner att beslutet att vänta lite med flytten är hennes eget. Sånt är viktigt för Smultron. Vill bestämma själv! Alltid!
/Blomma
Mellan fyra ögon
Hon hade fått möjlighet till lite extrajobb, så det var bara att passa på.
Som tur var för henne så behövde bilen luftas lite efter att ha blivit stående några veckor.
Vi fick en trevlig stund i bilen tillsammans.
Helt klart värd att ta till vara på.
Vi pratade bl.a om min första kärlek.
Det var intressant tydligen.
Hon tycker jag ska kontakta honom.
Det är hon rätt ensam om.
/Blomma
Lättövertalad
Hallon, min söta, underbara yngsta tjej, har ett otroligt övertygande sätt och kan tyvärr övertala mig lite väl lätt ibland.
Nu fick hon låna med sig min digitalkamera när de skulle hem till nån, för mig okänd, person. Jag skulle väl gissa att det utvecklar sig till någon fest.
Vad har jag gjort???
Kanske man kunde spela på det här. Satsa på om Hallon kommer hem i tid, utan att lukta rök eller alkohol, och med en hel kamera.
Vad är oddsen på att hon klarar allt det?
Vet inte, men självklart tror jag på henne!
Jag måste ju ändå lita på henne. Ge henne en chans till. Och en till. Och en till...
/Blomma
Fredagsgrill
Tänk att Smultrons dåliga samvete gjorde att hon faktiskt, helt frivilligt, ställde sig att feja i köket igår.
Sen fejade vi halva kvällen, allihop, så idag var det underbart att komma hem till ett fint hem.
Grillmat idag gör både tjejerna och mig glada, fast av olika anledningar.
/Blomma
Smultron vs Hallon i köksringen
Smultron och Hallon bråkar runt på köksgolvet i ett enda trassel.
Smultron får in ett bra grepp, spänner ögonen i lillasyster och säger hotfullt: -Jag skulle kunna döda dig nu, men jag vill inte!
Hallon lägger av sitt allra värsta fnitter, försöker få övertag och byter grepp samtidigt som hon ansträngt väser fram: - jag kan döda dig också, men jag vill inte.
Kanske jag skulle anmäla dem till brottnings-VM?
/Blomma
Tunga ben
Visst kan det vara positivt med tonåringar ibland?
Men visst är det väl det? Visst? Jag har väl inte inbillat mig?
Varför inte lite oftare undrar jag.
Det går inte att känna sig hängig här hemma.
Antingen ska man vara dödssjuk, för då hjälper de förhoppningsvis till, eller så ska man vara otroligt frisk och pigg och allert för att det ska funka.
Men om man precis orkar jobba, och sen pallrar sig hem och lagar middag och vill ha lugn och ro resten av kvällen och lägga sig tidigt.
Då är det fullständigt omöjligt!
För en myndig rackare ska ut och festa en onsdag!
Och en mindre myndig skruttunge förhandlade sig till att gå ut en sväng ikväll fast hon inte fick, men hon ska komma hem snart. Vi får väl se hur det blir med det.
Och däremellan har de nästan slagit ihjäl varandra.
Och avreagerat sig med dånande musik.
Men visst är de väl bedårande, de små flickorna?
Men jag då, som behöver sova!
Jag är ju inte riktigt friskt än faktiskt!!!!
Kan nån fatta det kanske?
Jag tror jag skaffar mig en hund istället :-(
Eller en hemmaman! Jaaa!
/Blomma
Tjejerna och jag
Tänk att så lite kan få mig så glad!
Det kan bero på att det inte hör till vanligheterna.
Hallon såg jag nyss i 10 sekunder som det tog henne att slänga in sina väskor och borsta på lite rouge.
Swisch! så var hon iväg igen.
Man undrar nästan om det ens hände.
Och jag, jag bara käkar glass!
/Blomma
Jag bara roffar åt mig sällskap
Sällskapssjuk och ensam som jag är just nu, så hakade jag på direkt och babblade och babblade och förklarade hur man gjorde potatisplättar (det var faktiskt han som frågade) och annat jätteintressant.
Inte många ord fick han sagt innan han var tvungen att lägga på för jobbet behövde också göras.
Jahapp. Snopet.
I förmiddags hade jag fullt sjå med att få iväg Smultron och övernattande kompis till plugget. De hade en sovmorgon som nog kunde platsa i Guinness rekordbok (eller Gunnars rekordbok som Hallon kallade den när hon var liten)
Dessa två tjejer var nog ute en aning för sent igår, och trodde väl att de kunde sova hela dagen, men tji fick de!
En inte-längre-så-sjuk-men-ändå-tillräckligt-för-att-vara-hemma-och-kurera-sig-mamma var på dem med näbbar och klor och blöta trasor för att få upp dem ur sängen.
Jag t.o.m ringde Smultron, och med mycket sträng och myndig stämma låtsades vara hennes rektor som saknade henne i skolan.
Stort garv!
De kom iväg till slut ändå. Jag hoppas till skolan!
Pust!
Jag tänkte ta mig ett snack med hennes mentor för att höra hur det egentligen ligger till med närvaron, men tydligen är det inte riktigt klart hur mycket de får berätta för en myndig elevs förälder.
Men vadå!
De ska väl vara glada att jag bryr mig om mitt barn!!!
/Blomma
Inget ont som inte har nåt gott med sig
Fast Smultron har jobbat, men lite har hon ändå hunnit med här hemma.
Hallon har varit helt fantastisk och städat och handlat och fixat massor.
Middan fick jag laga själv.
Det gick väl.
Jag är klart bättre idag.
Kan gå utan att hålla i väggarna, men det svajar en del.
En bra sak har det här lett till: Jag tänker fortsätta ställa högre krav på mina döttrar.
Jag märkte nämligen hur otroligt mycket jag egentligen gör, men det märks först när det inte blir gjort.
Det måste bli en förändring.
Jag kan inte fortsätta att godta bortförklaringar som nästan uteslutande handlar om att de inte har tid.
De får väl planera sin tid bätttre!
Jag kommer stanna hemma några dar ändå, kanske hela veckan kan vara bra så jag hinner bli fullständigt återställd.
Det trodde jag knappt igår när jag inte ens kunde sitta upp utan stöd.
Fast jag vågar mig inte ut än.
Det får vänta lite.
Nu blir det lite mera soffan för mig. Rätt tråkigt i längden faktiskt!
Imorrn ska jag kanske sortera lite fotoalbum.
/Blomma
Levande väckarklocka
Hur bråttom kan det bli?
Jag blev upprörd så jag inte kunde somna om på ett tag.
Skällde och stod i.
Ja, ja, men får jag kontonumret nu då, tyckte Smultron otåligt.
Idag pratade jag med henne om hänsyn och bla bla blaaa, och som tidigare kanske hon låter mig sova ett par veckor tills hon kommer på något jätteviktigt att väckas för igen.
Det enda giltiga skälet att väcka mig är dödlig fara!!!
Annars vill jag sova, tack!!!
Bebisföräldrar, släng er i väggen!
Kom igen när de är tonåringar och väcks medvetet, skriker och bråkar, eller är jätteglada men hungriga och sitter i köket och fnittrar och rostar mackor så brödrosten smäller.
Svårt att sova då faktiskt.
Eller när de måste duscha och tvätta håret och kommer på det mitt i natten. Mitt rum ligger vägg i vägg med badrummet, så det dånar och forsar och smäller i rören och av tappade schampoflaskor så det bara inte går att sova.
Jag har provat bomull i öronen. Det tar bort de högsta topparna. Rätt bra faktiskt. Men obekvämt.
Fast jag har vant mig rätt bra att sova med åtminstone lite dämpat oljud.
Som man vande sig vid att springa upp ett par gånger varje natt och leta reda på borttappade nappar. Jag somnade om på sekunden när jag var tillbaka i sängen, eller jag kanske aldrig riktigt vaknade.
Men om den lilla bebisen hade frågat om ett kontonummer - DÅ hade jag behövt gå upp och leta reda på det för att få tyst på ungen och sen varit klarvaken. Tur att jag inte hade såna bebisar.
Mina var rätt så bra på att sova på nätterna.
Nu tror de att de är odödliga och kan klara sig utan sömn.
Smultron däckade i soffan härom kvällen, antagligen pga sömnbrist. Jag bara lade på henne en filt och lät henne sova. Hon gick visst upp nån gång mitt i natten och gick på toa och in till sin säng.
Då blev hon utsövd. Sov säkert 12 timmar.
Nu tänker jag snart sova en hel natt, tack!
/Blomma
Lite tjuvlyssning
Jag sitter i närheten och får faktiskt höra mer om hennes skoldag genom tjuvlyssning än genom direkta samtal med henne.
Tydligen har klassen varit i Riksdagen idag. Hmmm, var visst inte värt att nämna för en gammal mamma.
Och hon har prov som hon ska plugga till istället för att gå ut med kompisen.
En otroligt tjatig kompis dessutom, men Hallon gav sig inte.
Nej, jag ska plugga, sa hon så bestämt.
Nu är jag impad.
Hon växer och tar mer ansvar.
Det bästa är att nu VILL hon plugga.
Så bra så bra.
Håll tummarna för att det håller i sig.
Högstadiets slapphet vill jag inte veta av igen. Inte Hallon heller tror jag faktiskt.
/Blomma