blommalomma

För lite drygt tre år sen köpte jag, med hjälp av födelsedagspengar och lite egna, en ny och fin digitalkamera.
Den har 4 megapixlar, zoom och annat som kan vara bra att ha.
Inget skräp inte, den kostade flera tusen faktiskt.
Och nu längtar jag nästan efter en ny.
Usch och fy.
Så otacksamt!?
Nej, men den ÄR faktiskt inte så bra längre.
Seg och dan.
Måste byta batterier hela tiden, och jag har ändå köpt nya.
Ögonblicksbilder blir det inget av längre, för den måste tänka så länge när den ställer fokus.
Fattar inte varför.
Men om jag köper en ny kamera då?
Då är väl den helt sunkig om ett par år den också.
Ska det verkligen vara så kort hållbarhet på såna dyra grejer?
Som mobiltelefoner ungefär. Det har jag accepterat att de bara håller max 2 år, så jag låser aldrig abonnemanget på längre än 1,5 år för jag vill kunna köpa ny telefon när den gamla börjar bråka.
Och det gör den rätt snabbt.
När jag nu tänker på det, så behöver jag faktiskt en ny mobil också.
Attans konsumtionssamhälle!
Man vill bara ha och ha.
Och nya vårkläder vill jag absolut ha!

/Blomma