blommalomma

Om en person tvivlar på sitt förhållande och kommer till insikt att det inte finns någon framtid ihop. Då kanske den personen vill avsluta förhållandet.
Om då samma person börjar fundera på om partnern tänkt detsamma, gäller det då att hinna först?
Är det den person som först tar upp att förhållandet inte är tillräckligt bra som går ut ur förhållandet som en vinnare?
KAN överhuvud taget någon gå ur ett förhållande som en vinnare?
Om en person har funderat länge på att det inte är helt bra, och sen får en aha-upplevelse att det är precis så dödfött som den anat, känner sig då den personen ratad om den andra avslutar förhållandet först? Trots att den första personen tänkt detsamma?
Är det bäst att vara eniga? Jag gissar ju det. Då bör väl inte tiden spela roll. Fast den gör säkert det ändå.
Man kan vrida och vända på det. Antingen undrar man om man gjorde rätt som avslutade det och kanske sårade partnern, eller så känner man att man inte dög åt den som kom med dödsstöten.
Men när man vet, då vet man och då finns ingen återvändo. Frågan är bara tiden. När? Vem kommer först?
Men hur kan bröllop nämnas? Det passar ju inte alls in här.

/Blomma ställer hypotetiska frågor