blommalomma

Jaha, då var det dags igen.
Har varit på Vårsalongen, och blev guidad av en guide som bekräftade precis vad man anade, nämligen att de flesta som går på konstutställningar är just tanter.
Jag blev också kallad tant på jobbet idag!
Vad är det för komplott!??
Jag! En tant!? Aldrig i livet!

Kom hem till två tjejer som satt i soffan tillsammans och kollade på Desperate housewives.
För den som inte vet så är det något väldigt ovanligt, glädjande och uppiggande.
Varför då?
Jo!! För att de är hemma båda två när jag kommer hem lite sent nån kväll.
Undanplockat var det också!
Det finns hopp om mina smådjävlar. De visar hur änglalika de kan vara ibland.
Jag blev så glad så jag rusade in och kramade om Hallon.
- Men sluta!!! Jag tittar på TV! sa hon argt och vred sig ur min kram.
Kramade Smultron lite snabbt. Det var ok tydligen.

Ibland kan jag tänka på när man kom hem från jobbet för några år sen.
Döttrarna kom rusande som en buffeljord så mattorna yrde, för att hinna först fram och krama sin älskade mamma.
Tyvärr var denna älskade mamma fullastad med kassar och ville helst ställa ner dem och få av sig jacka och skor och gå in och kissa innan hon överfölls av bufflarna.
Denna mamma förstod inte riktigt att uppskatta såna små älskliga kramgoa döttrar just i det ögonblicket.
Vad dumt!
Fast det gick rätt bra att få kramar senare också, efter man hunnit innaför dörren och fått av sig kläderna och kissat. De var alltid så kramiga.

Kan faktiskt vara fortfarande även om det är mer sällsynt.
Inatt kom Smultron in och väckte mig och ville sova i min säng. Hon hade visst drömt något läskigt. Det kan man ju faktiskt göra även om man är myndig.
Då är det bra med en mamma.
Särskilt en mamma utan Särbo hemma...

/Blomma

_{Jag tror det här var ett deja vu inlägg. Har nog skrivit nåt liknande förut, men livet upprepar sig ju, så det gör jag också.}