Piercad

Nu gick det inte att stoppa längre.
Som myndig är det ändå hennes eget beslut, hennes ansvar att ta de konsekvenser som kan bli.

Usch!!
Än har jag inte sett henne, bara pratat med en sluddrig dotter i telefon.
Snart är hon nog hemma.
Det är möjligt att jag spyr när jag ser henne. Inte så trevligt bemötande kanske, men jag tycker det är så äckligt med hål i tungan!
Jag lagar ingen middag åt henne ikväll, hoppas hon åt tillräckligt innan hon gick dit, för nu lär det ta ett tag innan hon kan äta som folk igen.
Hoppas bara att hon sköter såret. Annars kan väl tungan ramla av! Riktigt, riktigt läbbigt!

/Blomma


Kommentarer
Postat av: Cathrin

Förstår hur du känner det, min stora älskling kom hem i tisdags och hade gjort en tatuering. En liten vid vristen så den syns inte så ofta. Hon är så himla rädd för allt vad sprutor och nålar heter men hon hade tagit sig samman och fixat detta nästan utan problem. Hon tror nu att detta är bra för hennes rädslor så nu har hon redan pratat om nästa tatuering hon vill ha i ryggslutet så jag är inte helt glad men som sagt, vad kan man göra när de är 18 mer än tala om vad man anser och helst utan att låta alltför negativ och tjatig, så att det inte blir så laddat.

2006-11-02 @ 09:19:14

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback